Du lyckades få mig att må sämre, hur är det möjligt
Borde som sagt sova, har ju tenta imorgon och ska upp tidigt.
Gårdagen var tung och sorgsen eftersom du mådde sämre. Men idag är det värre med både dig och mig.
För er som uppenbarligen tror att jag tycker att livet är det finaste som finns och att jag bara levet, njuter och har det trevligt just nu tror tror skepp rätt åt helvete! Blev så otroligt sårad idag. Alla runt mig har talat om mig för den senaste tiden att jag måste fortsätta mitt liv trots allt som händer. Att de är otroliga för att de ser hur dåligt jag mår nu. Jag gjorde ett tappert försök till att få familjen tillsammans, för det är det jag gör i kris. Är med min familj, nära och kära. Men tydligen fick jag höra att det passar sig inte eftersom någon ligger och dör. Så var det ord för ord. Jag blev nog inte arg, människan i fråga vet uppenbarligen inte bättre hur man beter sig. Men det gjorde ont, jag blev ledsen.
Så nu är jag den som mår så dåligt att jag inte ens vet hur jag ska ta mig upp ur sängen på morgonen och får gråtattacker var 10:e minut. Men nu ska jag också må dåligt över att jag föröker hålla ihop mitt liv och sköta det vardagliga. Jag försöker bara få mitt liv att forsätta och gå runt. Ingen energi finns längre i mig, jag är bara ledsen. För jag gör inget rätt.
När jag sa till vänner hur jag tampades med ångest, sorg och rädsla gav de mig hopp om hur mycket jag/vi gått igenom tidigare och jag log för någon minut. Nä det var fel, jag mådde tydligen inte tillräckligt dåligt!
Du tyckte inte att "det passade sig". Bara så du vet så kan jag inte somna i tid på kvällarna för att jag bara gråter. I natt grät jag tills jag somnade, så kom inte och prata om vad som passar sig. Jag är mitt i sorgen, rädslan och ångesten!
Så förlåt mig om jag råkade le för en minut, men jag tyckte jag var värd det efter att i 2 veckors tid varit vaken när DN dimper ner i min brevlåda på morgonkvisten!
Gårdagen var tung och sorgsen eftersom du mådde sämre. Men idag är det värre med både dig och mig.
För er som uppenbarligen tror att jag tycker att livet är det finaste som finns och att jag bara levet, njuter och har det trevligt just nu tror tror skepp rätt åt helvete! Blev så otroligt sårad idag. Alla runt mig har talat om mig för den senaste tiden att jag måste fortsätta mitt liv trots allt som händer. Att de är otroliga för att de ser hur dåligt jag mår nu. Jag gjorde ett tappert försök till att få familjen tillsammans, för det är det jag gör i kris. Är med min familj, nära och kära. Men tydligen fick jag höra att det passar sig inte eftersom någon ligger och dör. Så var det ord för ord. Jag blev nog inte arg, människan i fråga vet uppenbarligen inte bättre hur man beter sig. Men det gjorde ont, jag blev ledsen.
Så nu är jag den som mår så dåligt att jag inte ens vet hur jag ska ta mig upp ur sängen på morgonen och får gråtattacker var 10:e minut. Men nu ska jag också må dåligt över att jag föröker hålla ihop mitt liv och sköta det vardagliga. Jag försöker bara få mitt liv att forsätta och gå runt. Ingen energi finns längre i mig, jag är bara ledsen. För jag gör inget rätt.
När jag sa till vänner hur jag tampades med ångest, sorg och rädsla gav de mig hopp om hur mycket jag/vi gått igenom tidigare och jag log för någon minut. Nä det var fel, jag mådde tydligen inte tillräckligt dåligt!
Du tyckte inte att "det passade sig". Bara så du vet så kan jag inte somna i tid på kvällarna för att jag bara gråter. I natt grät jag tills jag somnade, så kom inte och prata om vad som passar sig. Jag är mitt i sorgen, rädslan och ångesten!
Så förlåt mig om jag råkade le för en minut, men jag tyckte jag var värd det efter att i 2 veckors tid varit vaken när DN dimper ner i min brevlåda på morgonkvisten!
Kommentarer
Postat av: Hannah
Min älskade lilla Jenny! Du gör allt jättebra ska du veta. Några andra vet dock inte bättre. Massa kärlek från mig till dig. Puss
Trackback
