Inget betyder något längre, bara en enda sak
Orkar egentligen inte skriva, orkar ingenting...
Sen i fredags förändrades hela mitt liv, allt är annorlunda. Hela den här helgen har bestått av att omvartannat gråta, stirra in i en vägg och vartannat inte förstå. Alla mina problem som var något försvann, allt viktig var inte viktigt längre...
Jag kommer få ta varje dag, dag för dag. Morgondagen är inte längre självklar.
Har åkt på magkatarr igen, vet ju att jag är en människa som tänker igenom magen. Så fort det blir jobbigt får jag magkatarr, i natt slog det till. Men det spelar ingen roll, har mer än gärna magkatarr så länge jag får med tid med dig. Så länge du klarar detta har jag vad som helst. Det är som en obehaglig känsla i halsgropen som svider, gör ont och bränner. Oro kallas det...
Ska hälsa på dig idag, ska bli både lättande men också så kommer allt bli på riktigt. Men jag vet att du är en fighter precis som jag, eller kanske är jag precis som du. Men jag kommer bli skitförbannad om du inte fightar det här. Vi ska klara det här tillsammans, det kommer ta tid, tårar och tålarmod men vi ska fixa det här. Det finns inget annat.
Det är bara väldigt tungt just nu.
Igår på tunnelbanan fick jag et panikångestattack, har aldrig fått någon sån förut men jag visste ändå att det var det. Jag kunde inte andas, eller jag kunde andas men det var som om min andetag inte kom ner i min lungor.
Förlåt om jag nu bara tömmer sorgen inom mig, men detta är väl jag antar jag.. Jag kommer inte vara rolig på ett tag, jag kommer inte må bra på ett tag och jag kommer inte finnas uppe vid ytan på ett tag.
Men inget spelar någon roll längre, bara en enda sak
Den friske önskar sig tusen saker, den sjuke önskar sig bara en enda sak...
Sen i fredags förändrades hela mitt liv, allt är annorlunda. Hela den här helgen har bestått av att omvartannat gråta, stirra in i en vägg och vartannat inte förstå. Alla mina problem som var något försvann, allt viktig var inte viktigt längre...
Jag kommer få ta varje dag, dag för dag. Morgondagen är inte längre självklar.
Har åkt på magkatarr igen, vet ju att jag är en människa som tänker igenom magen. Så fort det blir jobbigt får jag magkatarr, i natt slog det till. Men det spelar ingen roll, har mer än gärna magkatarr så länge jag får med tid med dig. Så länge du klarar detta har jag vad som helst. Det är som en obehaglig känsla i halsgropen som svider, gör ont och bränner. Oro kallas det...
Ska hälsa på dig idag, ska bli både lättande men också så kommer allt bli på riktigt. Men jag vet att du är en fighter precis som jag, eller kanske är jag precis som du. Men jag kommer bli skitförbannad om du inte fightar det här. Vi ska klara det här tillsammans, det kommer ta tid, tårar och tålarmod men vi ska fixa det här. Det finns inget annat.
Det är bara väldigt tungt just nu.
Igår på tunnelbanan fick jag et panikångestattack, har aldrig fått någon sån förut men jag visste ändå att det var det. Jag kunde inte andas, eller jag kunde andas men det var som om min andetag inte kom ner i min lungor.
Förlåt om jag nu bara tömmer sorgen inom mig, men detta är väl jag antar jag.. Jag kommer inte vara rolig på ett tag, jag kommer inte må bra på ett tag och jag kommer inte finnas uppe vid ytan på ett tag.
Men inget spelar någon roll längre, bara en enda sak
Den friske önskar sig tusen saker, den sjuke önskar sig bara en enda sak...
Kommentarer
Postat av: monstret87
Kämpa på tjejen! jag vet att man kan känna sig nere om det hänt ngt i ens omgivning. men jag tror att det finns en hel del människor i din närhet som bryr sig om dig och vill inge annat än att stötta dig. puss!
Trackback
